Dagarna går framåt. Den här tiden på året är det lite tungt. 

Jag försöker fokusera på att varje dag ska vara en bra dag för oss. Det jag har lärt mig är att om jag inte är i balans så blir alla i obalans i familjen. Det blir inte lättare då. Men, men, det är bara att se framåt för det blir snart bättre, det vet jag ju.

Igår så fick jag med Mattias ut och gå vilket inte händer så ofta. Han var dock lite orolig över att jag tar så små steg och går långsammare än han så han skulle få vänta på mig under rundan, men så blev det inte och det var roligt, han hade det dock lite jobbigt när vi gick eftersom det hade snöat en del så det blev att gå i lössnö hela rundan och han tyckte vi skulle gå ut på myren i skoterspåret vilket är roligare än att gå längs vägen men jag tror inte han tänkte på all snö som hade fallit. Efter någon km så kom vi ut till en väg och plötsligt tyckte Mattias att det var mycket bättre att fortsätta följa vägen så då gjorde vi det. Sammanlagt gick vi ca 6 km! När vi kom hem la vi oss framför tvn och där låg vi resten av eftermiddagen.

  Idag skulle vi ha följt med Lisen på familjedag på gymnastiken men inatt vaknade hon och mådde illa! 

Så, välkommen magsjuka till Bröckling!       

Jag tänkte först ta en ridtur i eftermiddag då, men Zantana var inte ett dugg intresserad av att följa med så det blev ingen ridtur utan jag och Jonathan tog en liten skidtur i skogen istället. 

Fast vi gör saker på dagarna så känner jag mig rastlös hela tiden. Det är så jobbigt. Få se om det blir Vab eller jobb imorgon. Lisen blir ju hemma men om hon mår skapligt så klarar hon sig själv hemma när vi jobbar.